Tio av de vanligaste druvorna odlas i varje vinland med självaktning. Men nu kommer storheter som Chardonnay, Syarh och Merlot få konkurrens, för mångfalden ökar och vinländerna blir fler. Det ska Piwi se till. Piwi?
Vinvärlden bygger mycket av sitt förtroende på klimat, på yttre förutsättningar. Och på renommé. Därför är det inte så konstigt att samtliga världens vinländer också vill odla de druvsorter som av många anses ur ett kvalitetsperspektiv vara de bästa. Här hittar vi gröna druvor som Chardonnay, Chenin Blanc, Riesling, Sauvignon Blanc samt de blå Cabernet Sauvignon, Syrah, Pinot Noir, Tempranillo och Merlot.
Historiskt har odlingen gått från att stå för mångfald där flera lokala druvor dominerade druvproduktionen, ibland druvor som inte ens hade namn, till en mer konform tillvaro. Om vi ser på vinmarknaden kommer det idag viner på exempelvis Chardonnay från över 50 vinländer, i stort lika många som det produceras vin i.
Vinlusen förändrade allt
Ett bra, eller dåligt, exempel på hur mångfald förvandlas till om inte enfald så i alla fall tillkortakommande är vinproduktionen i sydvästra Spanien, i trakterna kring Jerez där man fram tills för 120 år sedan odlade över 40 druvor. Sedan kom vinlusen, den lilla insekten som åt sig igenom den europeiska vingården genom att gnaga sönder vinrankans rotsystem. Och då förändrades allt.
När återplanteringen skulle ske, efter att man kommit på att ympa rotstocken från Vitis Vinifera på amerikanska rotstockars rötter, vinlusen gillade inte dessa rötter, valde man i Jerez att återplantera endast tre av druvorna. Varför just dessa tre? Jo, därom tvista de lärde. Men man är ju pragmatisk som vinbonde och det var dessa tre druvor som i kombination gav bästa resultat när det kommer till skördeuttag, kvalitet och resistens mot olika sjukdomar i vingården.
Backlash 100 år senare
Ok, bra tänkt. Men vad hände med mångfalden? Idag, över 100 år senare kommer backlashen. Numera vill vinproducenter med en stor portion nyfikenhet ta tillbaka de odlade druvorna, och gör enorma ansträngningar, både i tid och ekonomiskt, för att åter kunna bruka dessa i jorden. Ofta, men långt ifrån alltid, med mycket intressant resultat.
Samtidigt har vi en faktor vi – ännu så länge – inte kan styra i vingården: klimatet. Det blir visserligen varmare och därför svårare att handskas med klimatet, men den globala uppvärmningen är inte så enkel att det bara blir varmare. Det blir snarare mer extremväder, när det regnar, regnar det mer, värmen stiger högre och kylan kan komma som en chock.
Klimat i chockförändring
Nu har visserligen vädret alltid varit nyckfullt, men det kommer rapporter om att det blir än mer nyckfullt, svårbedömt, knepigare att förutsäga. Och då gäller att ha druvor som klarar de klimatologiska chockförändringarna. För det är långt ifrån alla druvor som gör.
Samtidigt som detta vill fler länder producera vin. Sverige inte minst. För 20 år sedan, när de första skakiga stegen togs, var det många som skakade på huvudet. Många menade att det är för kallt, att jordmånen inte är tillräckligt bra och att ingen i Sverige hade erfarenhet av vinproduktion.
Begynnande Bourgogne
Men det är ju precis så det börjar: man skapar sig erfarenhet. Betänk hur det var i Bourgogne i tidernas begynnelse. Förmodligen fullständigt kaos med viner som inte förtärdes med den glädje vi gör idag. Men så har de haft över 1000 år på att förädla produktionen.
Men var kommer Piwi in i allt detta? Jo, först och främst: Piwi är en förkortning för det tyska ordet Pilswiederstandsfähig som kan översättas till svampresistent. Det handlar alltså om druvsorter som är mer motståndskraftiga mot svampsjukdomar än de traditionella druvorna. Och detta är bra av flera anledningar: dels kan man odla dem i svalare länder, dels kommer de att kunna ersätta druvor som inte klarar av den globala klimatförändringen som är ett faktum.
Bordeaux mer tillåtande
Idag har man i Bordeaux börjat tillåta andra druvor för vinproduktion, druvor som Albariño och Touriga Naçional, druvor som klarar varmare klimat. Bara det en liten revolution. Samtidigt som svenska vinodlare anammat Piwi-druvor, möjligen av nöd tvunget.
Men det börjar ge resultat. En av dessa Piwi-druvor är Solaris, en grön druvsort som är en korsning mellan två andra druvsorter som också är korsningar, Merzling och Gm 6493. Den klarar det svenska klimatet som nu inte är så vansinnigt kallt som många gör gällande och dessutom har Sverige en fin sommar fler soltimmar under druvans växtperiod, alltså från knoppning till skörd, än exempelvis södra Frankrike.
Solaris älskad i Sverige
Druvan Solaris är framtagen för att klara svampsjukdomar och trivas i kallt klimat, dessutom har den en kortare växtperiod, den mognar alltså snabbare än många andra druvor, vilket är en förutsättning för att den ska kunna odlas i Sverige då hösten ofta kommer med kylslaget klimat.
Nu finns det emellertid kritiker som menar att det inte finns mycket äkta vara i dessa frammanipulerade druvmonster. De är ju trots allt framtagna i laboratorier, där man normalt korsat en Vitis Vinifera-ranka med en annan Vitis-sort. Vitis Vinifera är den druvrankfamilj som står bakom druvor som Chardonnay, Merlot, Nebbiolo, alltså de vi traditionellt ser i vingårdarna världen över. Och så hittar vi då den andra sidan, alltså andra Vitis-arter med druvsorter med namn som Concord (Vitis Labrusca), Scuppernong (Vitis Rotundifolia) eller Norton (Vitis Aestivalis).
Korsningar som är korsningar
Det finns också en rad druvsorter för produktion som är korsningar på korsningar som är korsningar. Med andra ord, det experimenteras en hel del i vinlaboratorierna runt om i världen. Och detta för att se till att det ska finnas druvor – och vin – även i en tid då klimatet förändrats kanske mer radikalt än idag.
Men det finns också en annan enorm fördel med dessa framtagna druvsorter och det har just med svampresistensen att göra: i vanliga fall besprutas vinodlingarna just för att mota bort eventuella svampangrepp, som är den vanligaste sjukdomen i vinodlingen.
Piwi-druvor revolutionerar
Men Piwi-druvorna behöver inte alls besprutas med samma mängd. Vindruvor för vinproduktion är de mest besprutade grödorna i Europa och med den konsumentmedvetenhet som finns idag, kanske många tvekar att handla vin generellt. Eller väljer ett helt annat vin som man vet är besprutat avsevärt mindre.
Piwi var det alltså, Pilswiederstandsfähig, tyskans ord för svampresistent, druvor som redan nu börjat revolutionera vinvärlden.
Mjöldagg – vinodlarens fiende nr 1
Det är inte ovanligt att vinrankor täcks av en vit, mjölig beläggning, så kallad mjöldagg. Det man ser är svampens fortplantningsorgan och sporer. Som vinbonde gäller det att se upp, för mjöldagg är extremt smittsamt och bör behandlas på en gång.
Mjöldaggen sprider sig genom sporer och med hjälp av minsta vindpust kan den sprida sig över alla omkringliggande vinrankor. Mjöldaggssporerna börjar gro under torra perioder och bildar därefter den mjöliga ytan. Det här är en allvarlig infektion som kan ödelägga en hel skörd och förekommer framför allt i områden med mycket skiftande luftfuktighet och temperatur.
Det vanligaste är att vinodlaren ser till att inte ge mjöldaggen en chans, detta genom att bespruta vinodlingen med så kallad Bordeauxvätska som är en kemisk blandning mellan kopparsulfat, kalk och vatten. Det gör att vinrankorna kan se alldeles blåa ut efter besprutning, men det försvinner under vinproduktionens gång.
Även i ekologiskt producerade viner har vinbonden tillåtelse att bespruta med vätskan, men i lägre mängd.
Vinliv tipsar!
Textur, Vingården i Klagshamn, 2019, 92241, 280 kr
Vitt spännande vin på Piwi-druvan Solaris som blivit lite av svensk vinindustris favoritdruva.
Friskt, smakintensivt vitt vin med druvskalig ton, inslag av vit persika, röda äpplen, stenfrukter, citrus i fin balans med en försiktig avslutande strävhet i mycket matorienterad stil. Intressant!
Perfekt till en kraftigare fiskgryta med rikligt med både vitlök och saffran eller till en pasta med svamp och grädde samt en stor portion parmesan för sältan.