Penfolds grundades av den engelska doktorn doktor Christopher Rawson Penfolds och hans hustru Mary, som 1845 köpte en mindre gård utanför Adelaide. Gården döptes till The Grange efter Marys tidigare hem i England. Vinmakare är idag Peter Gago. Penfolds Max’s är döpt efter Max Schubert – Penfolds första vinmakare.
Noterbart är att Penfolds även i år 2023 kom med på listan av World’s Most Admired Wine Brands, denna gång på en fin tredjeplats!
Rödvinsikon skapar vita viner i världsklass
Penfolds, inte bara Australiens och en av världens mest kända vinproducenter av rött vin, utan även vinhuset bakom ikoniska vinet Grange. Men nu kommer det vita vinet. Vitt som slår världen med häpnad. Huvuddruvan? Chardonnay! Ikonisk, älskad och härligt krämig.
Det är provning av Penfolds viner. Glasen står uppradade och förväntningarna är höga. För det är inte vilken provning som helst, det är provning av Penfolds vita viner. Jo, samma Penfolds som gjort sig berömt världen över för sina röda viner, i synnerhet ikonen Grange. Vinet var det första utanför Europa som armbågade sig in bland idel prestiger och fortfarande betraktas det som ett av världens bästa, alltsedan första årgången 1951. Med rätta.
Samtidigt kanske man inte alltid ser skogen för alla träd. För de senaste decennierna har Penfolds inte bara trollat fram ännu fler kvalitetsviner på Shiraz, Cabernet Sauvignon och andra spännande blå druvor. Nu stavas mycket i den penfoldska lyxportföljen vitt, vitt som i Riesling och i synnerhet Chardonnay.
‒ Chardonnay är den bästa druvan som finns. Du kan göra vad du vill med den och verkligen sätta ditt eget avtryck.
Obeveklig entusiasm
Orden kommer från Kym Schroeter, Penfolds huvudansvariga vinmakare för vita viner. Och trots att han är på länk på andra sidan jordklotet och trots att klockan närmar sig midnatt Down under, går det inte att ta miste på hans entusiasm. Och så fortsätter han:
‒ Alla säger att Riesling är den ädla druvan. Visst, den är lysande, men Chardonnay, herregud, jag älskar den.
Lovorden kommer i en strid ström samtidigt som vi sitter och provar idel vitt vin. Det är både överraskande och fullständigt självklart. För vinerna lyser med både personlighet, druvtypiska inslag och massiv frukt. Precis som Kym Schroeter vill ha det.
‒ Det viktiga är frukten, alltid frukten. Oavsett om ett vin ska drickas ungt eller moget, hör vi från skärmen.
Imponerande drickvänlighet
Vinerna har en tydlig husstil där frukten verkligen dominerar, men flera av dem, visar också en markerat komplex karaktär. Smakrikedom imponerar, längden likaså, men det som kanske imponerar mest, oavsett pris på vinet, är drickvänligheten, balansen mellan fräschör, komplexitet, druvtypiska toner och frukten. Här hinner vi prova bland annat Penfolds Koonunga Hill Chardonnay 2022 (nr 6463, 95 kr) och nyligen lanserade Penfolds Max’s Adelaide Hills Chardonnay 2019 (nr 57891, 150 kr), båda riktigt bra exempel på hur vinerna på Chardonnay lyser upp tillvaron.
Konnunga Hill har en lite smörig ton med inslag av gula äpplen, fin fräschör och medellång eftersmak samtidigt som Max’s uppvisar en mycket fin balans mellan frukt, syrliga inslag och längd med fint integrerad fatkäraktär som ger just den krämighet Kym Schroeter gärna pratar om.
Men det är klart, det är inga tillfälligheter, att vinerna sticker ut med sin tilltalande stil, oavsett prislapp. Vi hinner även prova några årgångar av Yattarna, husets vita prestige och det är till och med ännu lite bättre än vad man kan förvänta sig. Viner som i en blindprovning skulle få vilken traditionalist som helst att behöva skriva om vinkartan. Leta efter Penfolds Yattarna Bin 144 2020, det finns faktiskt några flaskor på Systembolaget (nr 92477, 1 199 kronor).
Symbolisk innebörd
Det ligger naturligtvis ett långt och gediget arbete bakom de vita vinerna. Vad Penfolds kan göra med de blå druvorna, det vet vi sedan tidigare. Samtidigt får de vita mycket spännande vinerna en lite oväntad symbolisk innebörd, inte bara för Penfolds, utan för hela den australiensiska vinnäringen.
‒ Många viner, i synnerhet de på Chardonnay från Australien, var tidigare överdrivna i sin karaktär, för mycket, för feta, för fatiga. Idag är vinerna snarare fruktigt krispiga och välbalanserade, säger Kym Schroeter.
Han menar vidare att vinerna idag gärna har en tydligt fruktig ton som ramar in den friska syran och ger viner med bättre balans och att de viner som får ligga på ek snarare blir läckert krämiga än dominerande av faten.
Sann i sin husstil
Provningen går från viner på Riesling till Chardonnay, billigt till dyrt men alltid sann i sin husstil och den där druvtypiska tonen. Och alltid med samma drickvänliga karaktär. Någon vid borden längst bak i det solupplysta rummet kommenterar att om man inte gillar det här, då gillar man inte vin.
Det går kanske inte att sammanfatta det bättre.
Eller jo, med Kym Schroeters egna ord:
‒ Jag är så galet passionerad när det kommer till Chardonnay. Det är verkligen min grej.
