Konjak till herrarna, likör till damerna. Jo tack, så var det i Sverige och runt om i världen för 50 år sedan. Men nu har likören åter kommit på modet. Visste du förresten att likören funnits i snart 1000 år?
Likör väcker känslor. Ofta är man för eller emot, älska eller hata. Men bara man vet användningsområde, kan likören vara på sin plats, bättre än någon annan dryck. Och till drinkar? Klockrent!
Men om vi backa bandet tusen år…
Den första som skrev om tillverkning av likör ska ha varit Arnau de Vilanova från nordöstra Spanien. Han var kemist och fysiker och levde på 1200-talet. Det är också en av de första gångerna vi kommer i kontakt med likören.
Medicin och berusning
Från allra första början användes örter för medicinskt bruk, Och när man senare kunde börja tillverka sprit genom destillering, blev det naturligt att man blandade i örter i drycken. Åter för medicinskt bruk. Men så småningom om även för konsumtion. Och berusning, kan man tänka sig.
Bakom både tillverkning och utveckling av likören har det varit munkar som markerat revir. De odlade ju örter och var dessutom tvingade att producera varor som de kunde sälja utanför klostermurarna då även de hade behov av pengar att betala skatter med.
Munkar bakom likören
Medeltidens munkar är omtalade för att ha drivit vinets kvalitetsutveckling mot nya höjder, men alltså även likören.
Än idag talar vi om munklikör och där vi bland annat hittar likörer som Chartreuse som togs fram av Kartusianmunkarna i Chartreux utanför Grenoble för över 400 år sedan samt Benédictine, ursprungligen framställd i benediktinklostret i kommunen Fécamp i Seine-Maritime i Normandie i norra Frankrike. Det ska dessutom vara det äldsta receptet vi hittar på likör, framtaget så tidigt som 1510.
Först i hovet, sedan bland folket
Likör som begrepp dyker första gången i Sverige på 1700-talet. Men nu handlade det egentligen om vilken sprit som helst, ofta sött, ofta kryddad, som mycket av spriten var. Mer specifikt dök likören Parfait d’Amour på svenska hovet 1765. Och som vanligt, det som först dracks vid hovet, dracks senare av folket.
På 1950- och 60-talet blev likör på modet, i synnerhet bland den kvinnliga befolkningen. Då herrarna efter en middag rökte cigarr och drack konjak, samlades damerna istället kring likören.
Nu bas i cocktails
Det dröjde däremot inte länge innan man såg potentialen i likören och den kom att användas som bas i många drinkar. Och där är vi idag.
Vår vurm för söta drycker är kanske som lägst någonsin i historien. Samtidigt som cocktails har blivit på modet.
För att skapa en likör kan man göra på något av följande fyra sätt:
- extrahering, örter läggs i sprit och lakas ur
- infusion, örterna läggs i sprit som värms upp för att smakämnen ska extraheras
- destillering, sprit blandas med örter och destilleras en andra gång
- filtrering, spriten får rinna genom ett filter som består av örter
Kortfakta om likör
Alkoholhalten i likör ligger oftast på mellan 15 och 30 procent. Men vi kan hitta likörsorter som har en alkoholhalt på hela 50 procent.
Enligt EU lyder definitionen på likör: sötad sprit som måste vara smaksatt med naturliga eller syntetiska aromämnen.
Vilken sprittyp som används är däremot inte specificerat. Men när det kommer till socker, måste det vara minst 100 gram per liter.
Vinliv tipsar!
Strega
Klassisk likör från likörens hemland Italien, tillverkat på hemligt recept men där över 70 kryddor ingår och som sedan lagrats på fat av ask.
Söt, syrlig smak med rejält simmig karaktär, inslag av socker, citrus, tropiska frukter, vanilj, örter, julkryddor, mynta och enbär i smakrik stil med lång eftersmak.
Underbar likör som också är perfekt i många cocktails. Eller servera i tumblerglas med lite is efter maten.
Nr. 706 • 279 kr
