Två av Spaniens och världens bästa vindistrikt. Samma druva, likartat klimat och delvis samma stil. Men ändå så fruktansvärt olika. Båda av toppkvalitet och de distrikt som sätter agendan i Spanien. Frågan är: vilket vin föredrar du?
Det finns en fråga man som restaurangbesökare ofta får, och som stundtals gör en lite ställd då man inte tänker i de banorna. Det har hänt mig flera gånger, lite runt om i Spanien dessutom, hur jag gått in på krogen, tittat på menyn, funderat och bestämt mig för vad jag ska äta.
Men innan jag hunnit beställa ett glas rött vin har jag fått frågan: Rioja eller Ribera de Duero? Som om det vore en självklarhet, som om endast dessa två vindistrikt kommer på tapeten när det ska konsumeras mustigt rött vin till en klassisk spansk maträtt. Jag äter heller än gärna tjursvans med halstrad anklever och getost, rabo de toro på spanska.
Det finns samtidigt en hel del underförstått i frågeställningen. Men ser vi den i ett mer modernt perspektiv så är svaret inte så enkelt. Det kommer visserligen att ta en generation till innan dessa två områden, Rioja och Ribera, upphör att dominera på den iberiska halvön, där Rioja alltid ligger steget före; fortfarande kommer vinmagikerna i Priorat att känna sig undanskuffade, liksom producenterna i Navarra, Aragonien, Jumilla och i övriga Spanien där det produceras högkvalitativt; fortfarande är det så att det vanligtvis elegantare vinet från Rioja passar en typ av mat och det lite fruktigare, modernare vinet från Ribera passar till en annan typ.
Men aldrig någonsin tidigare har frågan faktiskt varit mer adekvat att ställa än idag. Trots allt. Förklaringen är enkel. Historiskt sett har viner från dessa båda vindistrikt aldrig legat så nära varandra i smak, doft, upplevelse som idag.
Varför? Jo, svaret ligger i att när Rioja började producera vad man kallade moderna viner, började producenterna närma sig vinfilosofin i Ribera del Duero där man tillverkat en modern typ av vin i flera decennier. Riojas viner har alltid kännetecknats av elegans, konsumenttillgänglighet, mycket fat, en del vanilj, dill, lätt oxidativ till sin karaktär samtidigt som Riberas viner karakteriserats utifrån sin påtagliga fruktighet, högre syra, mer tanninstruktur, något eldigare och med en annan kraft.
Likheter har alltid funnits, det är samma druva, båda områdena ligger i norra delen av Spanien, men olikheterna har varit långt fler.
Nu har vurmen för det moderna vinet svalnat rejält i Rioja. Många producenter som skapade denna typ av vin i sina klassiska bodegor i Rioja låter vinerna ånyo ha en omisskännlig ursprungskaraktär. De gör helt enkelt det de är bäst på, viner från Rioja som smakar som Rioja.
Samtidigt som producenterna i Ribera del Duero gör det de är bäst på: vin med tydligt ursprung, i mer modernt orienterad stil.
Längre fram kommer alltså frågan som ställs att vara minst lika märkligt formulerad som den tidigare var, oavsett om det är tjursvans med halstrad anklever och getost eller en mustig vegetarisk lasagne på tallriken.
Fotnot. Detta är en delvis omarbetad text från boken Vino! – älskade spanska viner, skriven av Vinlivs chefredaktör Johan Franco Cereceda.
Boken finns att köpa här: http://www.carlssonbokforlag.se/produkt/vino/
Vinliv tipsar
Kul med ett vin från favoritdistriktet Ribera del Duero i norra Spanien där druvan Tinto Fino regerar, samma som Tempranillo men ändå lite olika…
Fruktigt, klassiskt med liten mognad, inslag av fat, mörka bär, liten strävhet, bra fräschör med blåbär, lite vanilj och både kaffe och choklad i avslut. Snyggt!
Det här vinet dricker jag mycket gärna till en klassisk lammstek, lammburgare eller grillade lammkotletter. Och helst med en mustig, kryddig potatisgratäng som tillbehör.
Johan Franco Cereceda
nr 52976 • 119 kr
