Värt att veta – så tillverkas champagne

Att göra champagne är en noggrann och traditionell process som innefattar flera steg och kräver stor precision. Men det är också anledningen till att, tillsammans med områdets naturliga förutsättningar, bubbelvinet är det bästa i världen.

Champagne är ett mousserande vin som kommer från regionen Champagne i norra Frankrike och tillverkas av specifika druvsorter, främst Chardonnay, Pinot Noir och Pinot (tidigare Pinot Meunier).

Den traditionella metoden som används för att producera champagne kallas ”Méthode Champenoise” eller ”Méthode Traditionnelle”. Vinliv ger här en översikt över hur champagne tillverkas, från druvskörd till buteljering.

1. Druvskörd

Champagnens tillverkning börjar med skörd av druvorna. Denna sker oftast för hand och äger rum under september, när druvorna har nått optimal mognad. Vinmakarna är särskilt noga med att skörda druvorna vid rätt tidpunkt, eftersom balansen mellan socker och syra är avgörande för att skapa kvalitetschampagne. Druvor från olika vingårdar kan blandas för att skapa önskad stil och smakprofil.

2. Pressning

När druvorna har skördats transporteras de till pressanläggningen. En skonsam pressning är avgörande för att undvika att extrahera bitterämnen från kärnorna och skalen. Druvorna pressas för att få ut musten, som sedan separeras från skalen och stjälkarna.

3. Jäsning

Den första jäsningen av musten sker i ståltankar eller ekfat, där den naturliga eller tillsatta jästen omvandlar socker till alkohol och koldioxid. Denna process kan ta flera veckor.

4. Blending

Efter den första jäsningen provsmakar vinmakaren de olika vinerna som har skapats från olika druvor, vingårdar och årgångar. Detta kallas blending och är en viktig del av champagnetillverkningen. Målet är att skapa en konsistent stil som speglar producentens karaktär och kvalitet.

5. Andra jäsning

När den rätta blenden skapats tillsätts en blandning av socker och jäst, kallad ”liqueur de tirage”, till vinet innan det tappas på flaska. Flaskorna försluts med en tillfällig kork och placeras horisontellt för andra jäsning, vilket sker i flaskan. Denna jäsning producerar koldioxid, vilket ger champagnen dess karakteristiska bubblor.

6. Remuage

Efter den andra jäsningen, för att klara vinet från de döda jästcellerna, genomgår flaskorna en process som kallas remuage. Flaskorna placeras i en specialdesignad ställning, kallade pupitre, där de vinklas gradvis nedåt och vrids. Syftet med denna process är att samla jästfällningen i flaskans nacke.

7. Degorgering

När all jäst har samlats i flaskans hals, är det dags för degorgering, där flaskan hals fryses och den döda jästfällningen avlägsnas. Flaskhalsen dyks i en iskylare, så att segmentet fryser, och den frysta jästproppen tas bort genom att korken tas bort, vilket frigör trycket. Denna process måste göras snabbt och precis, annars kan inte vinet bli klart utan förlust av bubblor.

8. Dosage

I samband med degorgering tillsätts liqueur d’expédition, bestående av vin och socker, vilket justerar sötman i den färdiga champagnen. Vinmakaren bestämmer mängden socker som tillsätts, vilket avgör om champagnen klassificeras som brut, extra brut eller demi-sec beroende på den önskade sötman.

9. Buteljering

Efter dosage fylls flaskorna och förseglas med kork eller skruvkapsyl för slutlig lagring. Flaskorna ligger ofta på horisontella hyllor för att mogna och integrera smakerna ytterligare. Lagringstiden kan variera; vissa champagner är avsedda att drickas unga, medan andra kan lagras i åratal för att utveckla sina smaker och aromer.

10. Rätt servering

Champagne bör serveras vid en temperatur mellan 6 och 8 °C. Det kan hällas i olika typer av glas, men det bästa är att ta ett riktigt bra klassiskt vitvinsglas, gärna modell större för att framhäva bubblorna och aromerna.

Vinliv tipsar!

Vardag!

Lyx!