Vindistriktet alla älskar att älska

Det är något visst med Bourgogne. Lika komplext och svårbegripligt, lika gott och mytomspunnet är vinet. Men vad kan vi egentligen lära av Bourgogne?

Där står han, Philippe de Marcilly och pekar åt alla håll och kanter. Pratar om betydelsen av läge, solens exponering och jordmånen, alltid denna jordmån. Terroir på vinspråk.

– Den går inte att underskatta, den är helt avgörande för vinets karaktär, hävdar han.

Vi tar oss vidare, går i vingårdarna, sparkar lätt i jorden och smakar på de druvor som inte skördats. Skrapet. De är överraskande söta, men klasarna är ojämnt mogna varför de också hänger kvar.

Normalt har druvor för vintillverkning hårt skal, svårtuggat. Men inte nu. Detta är ju också Pinot Noir, mjuk och elegant till och med i skalet. Och världens bästa druva, enligt många. Också enligt Philippe de Marcilly.

– Det gäller att vara varsam i produktionen.
Att skörda i exakt tid. Vara selektiv.

Bourgogne är inte bara mytomspunnet. Utan också älskat av alla som älskar vin, älskar på det där lite nördiga sättet. Tunnelseende? Ja, kanske. Men också det som för utvecklingen framåt. Att alltid göra bättre vin. Veta mer. För kvalitetens skull.

Albert Bichot heter vinfirman som står bakom de viner vi sedan provar. Allt från norra delen av Bourgogne, Côte de Nuits till en bit söderut, Côte de Beaune. Tillsammans kallas dessa områden Côte d’Or. Världens bästa. Men också världen dyraste viner.

Vi passerar vingården Romanée Conti, den vingård som ger det dyraste och mest eftertraktade vinet. Kostar cirka 30 000 flaskan. I Sverige. Och då är Sverige en av de billigaste marknaderna för detta under till vin. Men det kommer bara ett trettiotal viner som alla säljer slut inom bråkdelen av någon sekund.

Jag smyger in i vingården och snor lite druvor. Men sedan blir jag ivägjagad. Hinner i alla fall smaka på Pinot Noir från domänen. Någon berättar senare att varje druva värderas till 20 kronor. Jag huvudräknar, en klase om kanske 70 druvor gånger 20 kronor. Dyrt det också. Och gott.

Senare på kvällen provar vi viner från Albert Bichots sortiment. Och här blir man fullständigt knockad. Vita viner, röda viner, alla komplexa, några unga och fruktiga med fin fräschör. Men de godaste har några år på nacken, kanske tio, och smakar enastående gott.

– Vi får se vad ni tycker om nästa vin, säger Philippe de Marcilly.

Han har ett ess i rockärmen, som om vi inte redan vore övertygade. Eller kanske är det en chansning. Ett rött vin från Côtes de Nuit, 100 procent Pinot Noir. Från 1929.

Vi smakar andäktigt.

1929 är samma år Leo Trotskij tvingas i landsflykt av Josef Stalin, depressionen inleds med börskraschen på Wall Street samtidigt som den första svenska ljudfilmen, Säg det i toner, har premiär. Historiska händelser.

Hur vinet var?

Galet bra med massor av elegant frukt, röda bär, inslag av läder, stall, mogna körsbär, pigg fruktsyra, mjuka tanniner, torrt och en raffinerad längd.

Också det en historisk händelse.