9 steg – så gör man vitt vin

Att göra vitt vin är liksom rött både en enkel process och mycket komplicerad process. Konst kombinerar traditionella metoder med modern teknik för att skapa en mångfald av smaker och aromer. Vinliv förklarar i 9 steg.

1. Druvskörd

Det första steget i vinproduktionen är att skörda druvorna. Detta kan göras för hand eller med maskin, beroende på vingårdens storlek och resurser. För vitt vin används ofta druvor som Chardonnay, Sauvignon Blanc, Riesling eller Albariño. Druvorna plockas vid optimal mognad för att säkerställa att de har rätt balans av socker och syra, vilket är avgörande för vinets smak och kvalitet.

2. Krossning och pressning

När druvorna har skördats transporteras de till vingården, där de krossas för att frigöra saften. I motsats till rödviner, där skalen ofta inkluderas under jäsningen för att ge färg och tanniner, pressas druvorna vanligtvis direkt för vitt vin. Detta innebär att skalen separeras från saften omedelbart efter krossningen. Pressningen sker med hjälp av en hydraulisk press, vilket hjälper till att extrahera det rena vinet utan att få med bittra föreningar från skalen.

3. Mustbehandling

Efter pressning separeras druvsaften, eller musten, från skalen och eventuella skräp. Många vinmakare väljer att kyla musten före jäsning för att bevara aromprofilen och för att minska risken för oönskade jäst- och bakterietillväxt. Ibland kan också en process som kall stabilisering tillämpas, där man låter musten stå kallt under en tid för att sedimentera eventuella partiklar.

4. Jäsning

Jäsning är en kritisk fas där socker i musten omvandlas till alkohol av hjälp av jäst. För vitt vin sker jäsningen ofta vid lägre temperaturer, 12-18 °C, för att bevara fruktiga och blommiga aromer. Det finns två huvudsakliga typer av jäsningar: spontan jäsning, där naturliga jäststammar används, och kontrollerad jäsning, där kommersiella jäststammar tillsätts för att uppnå en specifik smakprofil. Jäsningen pågår vanligtvis i 2-4 veckor, men kan variera beroende på stil och vintillverkningsmetoder.

5. Malolaktisk jäsning (valfritt)

Efter den primära jäsningen kan vinmakaren välja att genomföra malolaktisk jäsning, där äppelsyran i vinet omvandlas till mjölksyra av bakterier. Detta ger vin en rundare och krämigare karaktär, något som är vanligt i Chardonnay-viner. Inte alla vita viner genomgår denna process; det beror helt på den stil vinmakaren vill uppnå.

6. Lagring

Efter jäsningen kan vinet lagras i tanks eller ekfat. Lagring i ekfat ger vin en subtil ekfatston och djupare komplexitet, medan lagring i ståltankar bevarar den renare fruktsmaken. Lagringstiden kan variera kraftigt beroende på vinmakarens önskemål och vinets stil, från några månader till flera år. Under denna tid kan vinmakaren också utföra olika åtgärder, såsom bâtonnage, där man rör om i jästfällningen för att öka vinets krämighet och komplexitet.

7. Fällning och filtrering

Innan buteljering rensas vinet från sediment och oönskade partiklar. Detta kan göras genom fällning, där vinet får stå stilla så att sedimentet sjunker till botten, eller genom filtrering, där fina filter används för att avlägsna partiklar. Denna process säkerställer att vinet är klart och stabilt innan det buteljeras.

8. Buteljering

Det sista steget i vinproduktionen är buteljering. Vinet fylls på flaskor under kontrollerade förhållanden för att förhindra oxidering och infektioner. Ofta tillsätts också en liten mängd svaveldioxid som konserveringsmedel för att skydda vinets smak och hållbarhet. Flaskorna försluts med kork eller skruvkapsyler beroende på vinets stil och vinmakarens preferenser.

9. Lagring på flaska

Många viner kan också lagras på flaska efter buteljering för att utveckla sina smaker ytterligare. Detta är särskilt viktigt för viner med hög syra och tannin, som kan förbättras med åren.

Vinliv tipsar!