Vin kommer från vindruvan. Man pressar, det jäser och så har vi vin i glaset. Men att det skulle vara så enkelt är naturligtvis en lögn. Bakom varje droppe vin ligger timmar av hårt arbete.
Non-intervention kallas det ibland. Principen att göra så lite som möjligt när man tillverkar vin.
Qué?
Ja, det kan låta som en paradox. Men många vinproducenter menar att vinet blir som bäst när man gör så lite som möjligt.
Man kan ifrågasätta hur lite de gör, egentligen. Samtidigt är idén att vinet ska få ett tydligare ursprung, terroir på vinspråk, och inte smaka ek eller annat som kan uppstå vid själva tillverkningen.
Jäst druvmust = vin
Att göra vin är helt enkelt en både enkel och mycket komplicerad process. Det enda som behövs är druvor, som man pressar, och låter jäsa. Då har vi en jäst druvmust med alkohol. Själva definitionen på vin. Men för att kunna göra det drickbart, måsta man som tillverkare naturligtvis ge sig in och styra i produktionens gång.
Mer eller mindre.
En sak kan vi slå fast redan från början: nästan allt vin är blandningar. På olika druvor, på samma druva men från olika vingårdar, på olika årgångar, på samma årgång men druvor från olika vinbönder, på blå och gröna druvor, på blå druvor från olika ålder på vinrankorna. Etc.
Endruvsviner på modet
Endruvsvin pratar vi gärna om. Ett vin på en druva. Kanske står det Chardonnay på etiketten. Då tror man gärna att vinet innehåller endast druvan Chardonnay. Men icke nödvändigtvis.
För i vinreglementeringen tillåter man att 15 procent av vinets innehåll är tillverkat på andra druvor. Och även om det skulle vara på endast Chardonnay, hämtas druvorna från olika håll och kanter där några tillverkas på ett sätt, kanske ligger på fat, andra på annat vis, kanske ligger på ståltank.
Och så blandas allt till slut ändå.
Côtes-du-Rhône-blends
Det är också här en vinmakare verkligen sätts på prov. I den slutliga blandningen. Att förstå hur uppnå bästa resultat och konsten att hitta rätt väg dit.
Godaste vinet, helt enkelt.
Till bästa pris. Och på bästa blandningen.
Kolla bara in vad de gör i södra Rhône. Alla viner är blandningar, både rött och vitt. Men så är också området erkänt att vara ett av världens mest framgångsrika.
GSM och nu GSC
GSM har säkert många hört talats om. Det betyder en blandning på de tre blå druvorna Grenache, Syrah och Mourvèdre, alla tre lokala druvsorter i Rhône. Det är för övrigt ett recept som numera används världen över för att producera bra rödtjut.
Men sedan en tid är det alltså dags att addera GSC, där de sistnämnda druvan ovan byts ut mot likaledes en lokal druvsort, Cinsault. Variationerna kan göras i det oändliga och har gäller att verkligen förstå sig på konsten att blanda vin.
GBVMR – what?
Nu ska man inte tro att det stannar vid druvblandningar på röda viner. Tvärtom. Både rosévinet är alltid tillverkat på en rad druvor som blandas, liksom det vita vinet. och när det kommer till vitt vin har man fördelen i Rhône att kunna jobba med några av världens bästa gröna druvor.
Eller vad sägs om Grenache Blanc, Marsanne, Viognier och Roussanne? Att området kommit att bli ett av de mest vitala i Frankrike och världen, får vi allt oftare bevis för. Och nu är det alltså dags igen.
Här händer det grejer!
Vinliv tipsar!
Härlig blandning på både Grenache Blanc, Viognier, Marsanne och Roussanne, några av de bästa vitvinsdruvorna i världen.
Smakrikt vitt vin med fin balans, inslag av både exotisk frukt som persika och melon sam både citrus, grillad lime med lång eftersmak i utpräglad områdesstil.
Det här vinet dricker jag mycket gärna till säsongens kanske sista grillade skaldjur eller en mustig fisksoppa med både vitlök och saffran.
Nr 7660207 • 199 kr
