Har du inte redan hört talas om ordet kroppkaka kanske du rynkar pannan i detta nu. För att förtydliga saker och ting, och förhoppningsvis undvika att skrämma iväg någon – det är inte som det låter!
Kroppkakan är en maträtt som har funnits i Sverige i flera hundra år. Redan under slutet av 1700-talet omnämns den vara en typisk öländsk rätt, men den var populär även i Småland, Blekinge och på Gotland. Vart namnet kommer ifrån tycks vara okänt, men en tanke är att rätten fått sitt namn från definitionen av den medicinska termen “främmande kropp”, vilket innebär att ett icke kroppseget material trängt in i kroppen.
Stor som en tennisboll
Rätten består nämligen av en potatisbaserad deg med fläsk och lök inbakat i mitten. Denna deg formas till bollar, ungefär storleken av en tennisboll, och kokas innan servering. Vanligtvis serveras maträtten sedan med lingon, smält smör och/eller grädde.
På olika platser i Sverige, och även på andra sidan Östersjön, finns nära släktingar till kroppkakan. Exempelvis så äts öländska kroppkakor på liknande vis i Litauen och en förklaring till det skulle kunna vara att sjöfarande bönder tog med sig rätten från Öland till Östeuropa.
Redan på 1600-talet
En annan rätt som är lik och lätt att missta kroppkakan för är pitepalt, den norrländska motsvarigheten. Pitepalt uppkom under 1600-talet och skiljer sig från kroppkakan då den har en fastare konsistens och andra ingredienser.
Medan äkta pitepalt görs på råriven potatis, vetemjöl och salt samt fläsk, så görs kroppkakor av kokt riven potatis, mjöl, ägg, salt och fylls sedan med fläsk och lök.
Vilken att föredra?
Att tillaga kroppkakor är inte svårt men kräver tid och lite tålamod. Om hungern och suget redan trängt på går de även att hitta på närmsta livsmedelsbutik. Varför inte äta och jämföra både kroppkaka och pitepalt, för att se vilken av rätterna du föredrar?
