Över 200 hektar vingårdsmark, 54 olika vingårdar och fyra druvor runt egendomen. Klart att komplexiteten styr Spaniens viktigaste vinikon.
Vega Sicilia är fortfarande en av, kanske rent utav den allra viktigaste referensen i spansk vinnäring. Flera prestigeproducenter i landet håller gärna med. Många menar allvar när de säger att det är viktigt att det går bra för producenten, det blir som ett slags kvitto världen över hur spanskt vin tas emot utomlands.
Jag har träffat ägaren Pablo Alvarez vid en handfull tillfällen. Det är en sympatisk man som är noggrann med detaljer och som gärna jobbar långsamt. Detta i ett område, DO Ribera del Duero, som springer fram.
‒ När området blev klassat 1982 odlades det på 6 000 hektar. Idag har arealen långt mer än fördubblats. Områdets viktigaste uppgift är nu att bibehålla kvaliteten, sa Pablo Alvarez redan för några år sedan.
Rätt fick han för utvecklingen i området har stundtals gått så fort att kvaliteten blivit lidande. Vinmyndigheterna har kritiserats för att inte kontrollera lägstanivån i tillräcklig omfattning och nu står vi där, med ett av landets och världens mest intressanta vindistrikt som tappat i renommé. Ett renommé som Vega Sicilia började att bygga upp redan för 150 år sedan.
Vega Sicilia eller Los Pagos de la Vega Santa Sicilia y Carrascal som gården hette vid grundandet 1864 börjar med att den första ägaren, Don Eloy Lecanda, kommer hem efter en resa i Bordeaux med rankor av Cabernet Sauvignon, Merlot och Malbec. Dessa druvor skulle kombineras med lokala storheter som Garnacha och i synnerhet Tinto Fino, det lokala namnet på Tempranillo.
Idag gör bodegan Vega Sicilia tre viner. Valbuena är det yngsta vinet och som lagrats i omkring fem år. Vega Sicilia Unico är vad man kan kalla det officiella vinet och lagras drygt dubbelt så lång tid. Slutligen görs också en Reserva Especial som görs på tre årgångar av Unico-vinet, ett ytterst ovanligt vin.
Bodegans filosofi är att blanda inhemska druvsorter med de klassiska druvorna från Bordeaux som har visat sig trivas utmärkt i Ribera del Duero. Därför ser en normalblandning ut på ungefär följande vis: Tinto Fino till mellan 60 och 80 procent, Cabernet Sauvignon till omkring 25 procent och resterande Merlot och/ eller Malbec.
Och där står vi idag, med några undantag, i en av världens mest kända vingårdar och förundras över de senaste årens våldsamma prisutveckling, obegriplig för de flesta, förtjänstfull menar de initierade. Bodegas Vega Sicilia är en av få bodegor som annars har en mycket medveten prispolitik och som känns oerhört välkommen i dessa guldgrävartider, nämligen den att värna om sina trogna kunder och inte skrämma iväg dem genom att höja priset i samma hysteriska utsträckning som andra producenter i trakten.
– Hela Spanien verkar vara på modet bland vinkonsumenter världen över och kanske har de hittat en favorit i viner från Ribera del Duero. Men det är viktigt att inte ta överpriser för sina viner, utan att jobba mer långsiktigt, säger Pablo Alvarez.
Vinerna är mycket ovanliga på den svenska marknaden men i början av september såldes en flaska Vega Siclia Unico 1995 för 4850 kronor på Systembolagets vinauktion.
