Vinskola 8 – Gamla begrepp som är på väg bort

Du har säkert hört talas om vinbegreppen Gamla och Nya världen. De är på väg bort. Men i en historisk kontext kan det vara bra att känna till då de betytt mycket i kommunikationen kring vinerna. Vinliv summerar.

När man börjar lära sig om vin stöter man ibland på begreppen Gamla världen och Nya världen. Även om de blir allt ovanligare, är det förenklat handlar det om två olika vintraditioner.

Gamla världen syftar framför allt på Europas klassiska vinländer, medan Nya världen omfattar vinproducerande länder utanför Europa.

Gamla världen är Europa, typ

Till Gamla världen brukar man räkna länder som Frankrike, Italien och Spanien. Här har vin odlats i tusentals år och vintraditionen är ofta starkt kopplad till geografiska områden, historik och lokala druvsorter.

Ett vin från Bordeaux, Rioja eller Toscana säljs därför ofta med fokus på ursprung och appellation, snarare än enbart vilken druva som använts.

Nya världen är allt annat, typ

I Nya världen hittar vi bland annat USA, Australien, Nya Zeeland, Chile, Argentina och Sydafrika. Vinindustrin är generellt yngre och har ofta varit mer inriktad på druvsorten.

På en flaska från exempelvis Australien står det därför ofta tydligt att vinet är gjort på Shiraz, medan en europeisk flaska kanske främst berättar att vinet kommer från en viss region.

Olika stil – men inte alltid

Det finns också traditionella föreställningar om att Gamla världen gör stramare, friskare och mer återhållsamma viner, medan Nya världen gör fruktigare, fylligare och alkoholrikare viner.

Det ligger en viss sanning i det, men skillnaderna har blivit allt mindre. Ett varmt klimat kan ge mogna druvor och generös frukt oavsett om vingården ligger i Spanien eller Australien. Samtidigt gör många moderna vinmakare i Nya världen eleganta och svala viner.

Druvan eller platsen?

En av de största skillnaderna handlar därför om hur vinet presenteras och förstås. I Gamla världen är platsen ofta central: Bordeaux, Bourgogne, Rioja och Barolo säger mycket om vad du kan förvänta dig.

I Nya världen är druvan ofta en viktigare ledtråd. Ser du ”Cabernet Sauvignon”, ”Chardonnay” eller ”Pinot Noir” på etiketten får du snabbt en uppfattning om vinets stil.

Inga absoluta gränser

Men gränserna är långt ifrån absoluta. Europeiska producenter arbetar mer internationellt och experimentellt, samtidigt som producenter i Nya världen lägger allt större vikt vid terroir och vingårdslägen.

Det bästa sättet att förstå skillnaden är att prova samma druva från två olika länder. En Chardonnay från Bourgogne och en från Nya Zeeland kan ge en fascinerande lektion i hur klimat, tradition och vinmakning påverkar smaken.