Fransk men störst i Nordafrika. Och ändå är ursprunget Spanien, där den ett tag inte fick kallas för sitt rättmätiga namn. Eh? Jo, druvan som vinner internationell uppmärksamhet ansågs tidigare värdelös. Och nu gör den succé på Sardinien.
Det går inte alltid i raketfart, men visst händer det saker i vinvärlden. Nya distrikt dyker upp, gamla får en nytändning och klassiker uppdaterar sitt sortiment. Men även: det kommer nya vinstilar, traditionella viner skruvas åt och det handlas kors och tvärs över hela jorden.
Samtidigt, en förändring kan ta generationer innan en ny agenda sätts i verket. Som det här med druvor. Det är märkligt hur de tio största tagit kommandot i hela vinvärlden. Det är klart att det finns flera anledningar till deras storhet, men det blir emellanåt lite enahanda.
Då är det desto roligare när en ny druva dyker upp som får traditionalisten att sätta i halsen. Eller kanske ännu hellre: när en gammal druva, tidigare betraktad som mer eller mindre värdelös, plötsligt ger viner med fantastisk karaktär.
Det går inte över en natt, utan är snarare frukten av vinmakares tålmodighet, smartness och känsla för nyanser. Som med Carignan, en sydfransk druva som tidigare odlades på stora areal i Algeriet men som har sitt ursprung i östra Spanien. Rörigt?
Det importerades tidigare väldiga mängder rött vin från den forna franska kolonin Algeriet. I Frankrike blandade man sedan ut vinet, som var varmfruktigt, alkoholstarkt och av hm… flexibel karaktär. Men så när landet blev självständigt, och behovet av vin på druvan knappast minskade för det, började man odla den på stora arealer även i Frankrike.
Men den kommer ursprungligen från Spanien, från östra delen och är tillsammans med druvan Garnacha, Grenache i Frankrike, anledningen till Priorats storhet. Carignan, som heter Cariñena i Spanien, fick tidigare inte heta det för det finns ett distrikt i Aragonien i Spanien som heter just det, Cariñena, och där tyckte man att druvan renommésnyltade på det inte alls berömda vindistriktet.
Men vinmyndigheterna i Aragonien förstod hur fånigt det blev och backade från sitt beslut. Korrekt då druvan inte ens odlas där. Sedan ett tiotal år är det åter tillåtet att kalla druvan för Cariñena.
Det som är riktigt kul med denna druva är att den gått från att ha betraktats som utfyllnad, volym, bulk, till riktigt spännande. Tar man druvorna från varma områden, från vinstockar som är gamla, gärna över 50 år, och är ytterst selektiv, kan man få ett närmast oefterhärmligt material att jobba med. Och vinerna blir därefter.
Vad som är intressant är att druvan får mer och mer uppmärksamhet, och nu kommer en rad spännande viner från Sardinien, där den kallas Carignano.
Här får vinerna gärna en komplex ton, bäriga smaker, fin balans och de sardiska vinproducenterna visar dessutom att vinerna kan lagras, uppemot fem, sex år. Utan problem.
Så det är dags att uppdatera alla druvlexikon och sätta några extra plus bakom druvan som numera odlas runt om i världen.
Det finns en anledning till det.
Vinerna finns inte på det svenska monopolet, men kolla på Systembolaget efter alternativ.
Välbalanserad med integrerade fattoner som drar åt kokos, mogen frukt, med inslag av skogsbär.
Bärigt rött vin med intensiva frukttoner, liten mognadston med inslag av salvia, läder och örter.
Lättdrucket, bärigt ingångsvin med mjuka tanniner, inslag av plommon i lättare, balanserad stil.
Örtigt med liten mineral ton, välproducerat med inslag av lingon, röda bär och tydlig frisk ton.
Vinliv innehåller alkoholreklam som riktar sig till alla som är över 25 år