10 steg – så gör man rött vin

Att göra rödvin är enkelt men samtidigt en komplex och fascinerande process som involverar en rad noggrant genomförda steg, från skörd av druvorna till buteljering av det färdiga vinet. Vinliv listar de 10 viktigaste momenten i framställningen av rödvin.

1. Druvskörd

Processen börjar med skörd av druvorna, som kan göras för hand eller med maskin. Typiska druvsorter för rödvin inkluderar Cabernet Sauvignon, Merlot, Pinot Noir och Syrah. Det är viktigt att druvorna skördas vid rätt tidpunkt, vilket säkerställer en optimal balans mellan socker och syra. Druvornas mognad påverkar vinets smak, färg och tanninstruktur.

2. Krossning och avstjälkning

När druvorna har skördats transporteras de till vingården, där de krossas för att frigöra musten. I många fall separeras druvorna från stjälkarna innan krossningen, men i vissa fall kan stjälkarna inkluderas i jäsningen för att ge extra tanniner och komplexitet. Krossningen kan göras mekaniskt eller för hand, beroende på vinmakeriets traditioner och resurser. Det är viktigt att vara försiktig så att inte druvorna krossas för mycket, vilket kan leda till oönskade bitterämnen från kärnorna.

3. Jäsning

Efter krossningen placeras musten tillsammans med druvskalen i en jäsningstank. Här påbörjas den alkoholhaltiga jäsningen, där jäst omvandlar socker i musten till alkohol och koldioxid. Vid rödvinsproduktion lämnas skalen kvar under hela jäsningsperioden, vilket ger vinet dess djupa färg och tanniner. Jäsningen kan pågå i en till tre veckor och sker ofta vid varmare temperaturer (20-30 °C) för att extrahera maximalt med färg och smak från skalen.

4. Pumpning över och remontage

Under jäsningen är det vanligt att vinmakaren genomför pumpningar eller remontage, där musten pumpas över skalen. Detta hjälper till att hålla skalen fuktiga, vilket minskar risken för oxidering och främjar en jämn extraktion av smak och färg. Det ger också en bättre struktur och aromprofil i vinet.

5. Malolaktisk jäsning

I många fall genomgår rödvin malolaktisk jäsning efter den primära jäsningen. Denna process involverar omvandling av äppelsyra till mjölksyra av mjölksyrebakterier. Resultatet blir ett mjukare vin med en rundare smakprofil. Malolaktisk jäsning är särskilt vanlig i kraftiga röda viner, men kan variera beroende på vinmakarens stil och önskningar.

6. Pressning

Efter jäsningen pressas vinet för att separera den flytande musten från druvskalen och eventuella kvarvarande fasta partiklar. Pressningen kan göras med en hydraulisk press eller en pianopress, beroende på vinmakarens preferenser. Här är det viktigt att pressa försiktigt för att undvika att extrahera bitterhet från kärnorna.

7. Lagring

Vinet får därefter lagras i ekfat eller ståltankar. Lagring i ekfat kan ge vinet extra smakkomplexitet och karaktär genom att tillföra fattoner som vanilj, kryddor och rökighet. Lagringstiden kan variera beroende på vinets stil – vissa viner lagras i månader, medan andra kan lagras i flera år. Under denna period kan vinmakaren ibland rör om i jästfällningen för att öka vinets komplexitet och smakkaraktär.

8. Fällning och filtrering

Innan buteljering behöver vinet klaras och filtreras för att ta bort eventuella sediment och oönskade partiklar. Detta kan göras genom naturlig fällning där vinet får stå stilla, eller genom filtrering med hjälp av speciella filter. Rätt klarhet och stabilitet är avgörande för vinets hållbarhet och presentation.

9. Buteljering

Det sista steget är buteljering, där vinet fylls på flaskor för att bevara dess kvalitet och smak. Buteljeringen kan utföras med hjälp av automatiserade maskiner eller manuellt, beroende på vinproducerande anläggningens storlek. Under detta steg tillsätts ofta svaveldioxid för att skydda vinet mot oxidation och bakterietillväxt. Flaskorna försluts med kork eller skruvkapsyler, beroende på vinets stil och vinmakarens preferenser.

10. Lagring på flaska

Många rödviner utvecklas ytterligare genom lagring på flaska. Detta kan hjälpa till att mjuka upp tanniner och integrera smakerna, vilket ger en mer komplex och harmonisk smakprofil. Lagringstiden på flaska kan variera beroende på vinets stil och kvalitet.

Vinliv tipsar!