Ekologiska viner – en snabbguide

Vad är egentligen ekologiskt vin? Och är det bara bra? Får man mindre huvudvärk av ekologiska viner? Vinliv har gått till botten med frågan och presenterar nu en snabbguide för alla som vill veta mer om ekologiska viner.

Ekologiskt vin, organiskt, biodynamisk, ekovin, orange vin eller veganskt, vin på box, tetra, på burk. Rött eller vitt. Blått kanske? Bubbel!

Jo, det finns en hel del att tänka på när det ska tas hänsyn. Kärt barn har dessutom många namn. Men i stort handlar ekovin, eller ekologiskt vin, om miljövänligare vin, vad det än innebär. 

Det finns en fördom kring ekovinerna. Att de skulle vara av sämre kvalitet, att producenterna satsar mer på ekologi än att tillverka bra viner. Men detta är ålderstiget, så var det delvis för 20 år sedan, när ekologiskt vin var något nytt. Idag ser det mycket annorlunda ut. Många vinkonsumenter drivs ju också idag av att dricka hållbart, något som är till gagn för ekovinernas kvalitetsutveckling.

Bästa ekovin – och dåligt

Idag är ekovinerna att betrakta på precis samma sätt som vanligt vin: det finns bra vin och det finns mindre bra vin. Men det har inte så mycket med fokus på just eko att göra. Alla vill ju göra ett bra vin, men några kommer bara halvvägs. Det är något vi får leva med men egentligen aldrig likställa med specifikt ekovin.

Ekologiskt vin, organiskt vin eller ekovin, är en jäst druvmust tillverkad utan hjälp av kemiska bekämpningsmedel som verkar inifrån vinrankan och lämnar spårämnen i druvan. Detta gäller generellt. Vi ska förvisso ha klart för oss att definitionen varierar beroende på vilken del av världen vi befinner oss i.

Ekologiska viner utan sulfiter

Inom regleringen för vinproducerande vinländer inom den Europeiska Unionen ska druvorna till vinproduktion odlas utan konstgödsel, utan kemisk ogräsbekämpning och utan kemiska växtskyddsmedel som tränger in i vinrankan och lämnar spår i druvan.

Många konsumenter kräver mer, vill ha mer och efterlyser en strängare lagstiftning, i synnerhet kring sulfiter, alltså svavel. Men i USA, som exempel, får sulfiter inte tillsättas och det ska vara ekologiskt vin i flaskan.

Kopparsulfat tillåten för ekologiskt vin

• Traditionell besprutning med kopparsulfat är däremot tillåten för ekologiskt vin i alla länder. Vinländer i EU får maximalt innehålla 100 milligram sulfiter per liter rött vin. Vanliga viner, alltså utan certifiering, får däremot innehålla 50 milligram mer.
• Vitt ekologiskt vin och rosévinerna får innehålla 150 milligram per liter. Även här får traditionella viner innehålla 50 milligram mer per liter.

Kopparsulfat används vid besprutning då ämnet motverkar fuktrelaterade sjukdomar.

Eko-certifieringar för ekovin

Det finns flera certifieringar där de flesta överensstämmer någorlunda. 

I Sverige har vi KRAV som följer EUs definition på ekologiskt vin. Inte bara det. Certifieringen garanterar också att producenterna jobbar utifrån ett socialt ansvarstagande när det kommer till arbete mot social orättvisa, diskriminering, mänskliga rättigheter, samt obligatorisk skolgång för minderåriga. Bland annat.

Vi har också certifieringen Ecovin som är vanlig i Tyskland och Ecocert som vi hittar i Frankrike. Det är de två vanligaste och dessa båda följer EUs regelverk. Men till skillnad från KRAV finns inget tvång om att jobba även etiskt.

Reglerna för ekologiskt vin tar generellt bara hänsyn till odlingen av druvor och inte till själva vintillverkningen.

Ekovin – kärt barn med många namn

Nu är det inte bara certifieringarnas olika namn och innehåll om ställer till det för en vinkonsument. Även de olika benämningarna på ekovin är lite av en djungel.

Nedan följer en kortare lista över vad man som vinälskare kan förvänta sig när det kommer till beteckning på ekovin.

• Biologiskt vin, samma som ekologiskt
• Organiskt vin, samma som ekologiskt 
• Naturvin, en strängare typ av ekovin, de flesta odlarna använder inte ens svavel (som till viss del ändå finns naturligt i vinet). Det finns emellertid ingen reglering kring naturvin, varför begreppet blir uddlöst.
• Veganvin, detta har inget med ekologiskt vin att göra utan handlar om att man använder produkter från växtriket när man ska klarna och eller filtrera ett vin.
• Biodynamiskt vin är däremot ekologiskt vin men som följer den biodynamiska filosofin: idén går i mycket korta drag ut på att man involverar biodynamiken med nedgrävda kohorn och mycket annat i hela processen och inbegriper Rudolf Steiners filosofi. Här gäller också ett samspel mellan odling, månens kretslopp och naturens olika komponenter. 

Ekologiska viner och huvudvärk

Men hur är det nu med huvudvärken. Får man mindre sådan när det förtärs ekologiska viner eller är det bara en myt?

Först och främst ska tilläggas att sulfiter tillsätts i vin för att få det mer blir stabilt och få bättre hållbarhet. Ekologiska viner innehåller ofta färre sulfiter. Teorin lyder ju att det är just sulfiterna som orsakar huvudvärken. Det bästa sättet att gå till botten med detta är att byta ut det vanlig rödtjutet mot ekologiskt. För det är som mycket annat högst individuellt hur man präglas.

Tvivel på ekovinets förträfflighet

Enligt uppgift är vindruvan den mest besprutade frukten i världen. Men eftersom det även inom ekologisk odling får besprutas med kopparsulfat, lagras koppar i jorden där druvorna växer under ekologiska betingelser. Koppar har hög förgiftningsgrad, så kallad toxicitet, vilket i slutändan kan leda till att fortplantningsförmågan kan störas.

Slutsatsen blir att ekologisk odling inte är helt ofarlig för miljön (även om den ska vara bättre). Samtidigt sitter vi på den informationen att människor runt om i världen dör av för höga halter av bekämpningsmedel, vilket i sig är en anledning till att välja att tillverka och konsumera ekologiskt vin.

Lär dig mer om ekovin