Höghöjdsodling ger bättre viner

Mountain wines, bara begreppet låter spännande, närmast mytiskt. Men är det per automatik bra? Givet, om man vet att utnyttja fördelarna. Som med de stora temperaturskillnaderna mellan dag och natt. Samtidigt lurar många fällor.

Höghöjdsodling, cool climate wines samt mountain wines har idag blivit viktiga begrepp runt om i vinvärlden. Men även begreppet diurnal variation. Det sistnämnda betyder enkelt förklarat temperaturskillnaden mellan natt och dag och vad det innebär för växtligheten, i detta fall vindruvorna som odlas. 

Många vinproducenter använder gärna detta i syfte att marknadsföra sina viner, att visa att de är lite bättre, kanske elegantare och har större komplexitet.

High Altitude Wine

Men är det så enkelt? Ja och nej. För det är en term, och framför allt ett förlopp, vi måste lära oss mer om, i synnerhet vad det egentligen betyder för druvorna och för vinet vi har i glaset. Att det är förknippat med de två andra ovan nämnda begreppen är inte ett dugg konstigt då även dessa är relaterade till klimatet.

Det finns områden där man möjligen kommit längre i sin vetskap (och forskning!) om betydelsen av höghöjdsodling och temperaturvariationer: Central Otago i Nya Zeeland, Washington State i USA och Mendoza i Argentina, närmast ikoniska områden i Nya världen.

Diurnal variation

Nu är visserligen diurnal variation är ett ganska nytt fenomen och många vinmakare brottas fortfarande med att förstå vad det egentligen betyder. För här går meningarna isär. 

Men kortfattat kan man säga att svala nattemperaturer ger druvan välbehövlig syra, den fenoliska mognaden avstannar. Varma dagar å sin sida sätter igång den fenoliska mognaden och ger druvan frukt och sötma som i sin tur ger alkohol och balans. 

Druvans mognadsprofil

Fenolisk mognad handlar alltså om druvans mognadsprofil och vinets balans. Ju varmare det är, desto mer socker producerar druvan, samtidigt som syran sjunker snabbare. Och tvärtom. 

Om druvorna har uppnått perfekt sockermognad men inte uppnått tillfredsställande fenolisk mognad kan vinerna smaka strävt, bittert och omoget, lite grönt och reduktivt. Viner av sådana druvor har dessutom dålig lagringsbarhet.

Mendoza i Argentina

I varma, torra områden är det ännu viktigare med svala nätter då syran i druvorna skulle bli försvinnande låg. Samtidigt säger oss att allt hänger samman, kallklimat, hög höjd, antal soltimmar, nederbörd i millimeter per år, jordmån, druvor och – inte minst – vinmakarens vision.

Diurnal variation, kallklimat samt high altitude wines (ibland high mountain wines) i kombination med specifika druvor är ett område som avhandlas med intresse i argentinska Mendoza. Här hittar vi några utav världens högst belägna vingårdar vid Andernas sluttningar. 

1200 meter över havet

Här är också temperaturskillnaden extrem, i Mendoza på omkring 1200 meter över havet är den på mer än 20 grader på sommaren och nästan lika stora förändringar ser vi även på natten.

Forskningen har precis inletts, men med noggranna analyser kring druvans mognad i miljön, kommer vi att lära oss mer om vad diurnal variation och höghöjdsodling verkligen betyder för slutprodukten.

Följande 6 faktorer som påverkar dygnets temperaturskillnad:

• Hög höjd, där svalkan kommer i betydligt snabbare takt.
• Uppbindning, ju högre från marken, desto mindre påverkan får markens temperatur. Och tvärtom.
• Fukt, som drar till sig solvärme men även den värme som kommer från marken. 
• Soltimmar, ju längre dagar, desto kortare vila för druvan.
• Moln, som ger mindre skillnad i temperatur.
• Vind, som kan föra med sig den lite varmare luften någon meter ovan marken, vilket gör att temperaturskillnaden blir mindre.

Filmtajm!

Lär dig ännu mer om Mendoza:

---

Vinliv tipsar!